Skriver uppriktigt och ärligt och ställer frågan; hur länge och hur många gånger pallar ens kropp med sådant här? Att ligga och frysa i baksätet på en bil i timmar tar på kroppen, att känna sig bortglömd, även som så inte är fallet tarpå hjärtat och hjärnan.

Måhända att det blir den sämsta Lördagen ever oxå, men sämre än igår blir det inte... Nävafan, sämsta Lördagen någonsin blir det nog inte, kanske top5... hoj!



Bland det bästa som finns är ju att upptäcka en skiva som man inte lyssna på på jättelänge. När jag gick i typ sjuan/åttan hade jag ganska bra musiksmak, lyssnade på Kent å Håkan Hellström. Detta övergick till typ Green Day efter ett tag och glömdes bort lite, men att lyssna på Döda Vinkeln och Du var min Armé känns precis som det gjorde 2005, på en silvrig mp3 på 128mb...