Morfar och Mormor, bild jag hittade hemma, riktigt stirliga.

Har varit på konfaläger nu i början av veckan. Tycker det är svinintressant med teologi och religion. Konstigt hur lite vi pratar om religion och livsåskådning bland mina komratz. Eller?

Mycket avverkas, mycke skitsnack, men livets större frågor lämnas därhän. Är det pga likgiltighet? Är det pga att det är skrämmande? Undrar om eller när man ska kunna sitta runt ett glas valfritt och diskutera sådant for hours and hours? Kanske när man pluggat vidare och blivit lite bildad? Det är nog där det sitter, vi är rätt likgiltiga och kan inte ett skit. Får lite kris av detta, dags å bli människa å fundera lite mera kring annat än människan.