Nytt inlägg
Asså sista dagen på lovet.
Sammanfattning:
Hela lovets mission, att gå vidare = totaly fail.
Hela lovets andra mission, att vara ute mycket = totaly fail.
Dock hare ju som varit ett helt ok lov ändå, mycket partande och annat roligt. De fyra arbetsdagarna under lovet, inspelningen hos Kjell alltså, var en trevlig framtidsinvestering och jag tror att slutresultatet kommer att bli grymt!
Idag blir det världens lugnaste dag tror jag. Skulle på släktkalas kl 3 men det skippas, den fysiska formen säger nej. Innebandymatch ikväll men jag tror jag avstår av samma skäl då. Jag har väl inte feber eller något men jag känner att mina ben inte riktigt bär mig idag. Inte över en endaste liten stock eller sten. Men det kommer att gå bättre att gå, så småningom.
Jag tror att saker har blivit lite för komplicerade, lite mer komplicerade än de kanske borde vara. Att skita i att tänka och bara känna är nog vad som borde göras ibland. Rädslan när man gör detta är ju dock att man inte vet vad man känner och att man skadar någon annan då känslorna byter riktning. Detta är dock inget som jag inte skulle klara av. Jag klarar nog av vad som hellst nu, har blivit "smärttålig" och insett att botten är nådd, och precis som Nils sa i sitt tal på nyårs, det kan ju faktiskt bara bli bättre.
Sammanfattning:
Hela lovets mission, att gå vidare = totaly fail.
Hela lovets andra mission, att vara ute mycket = totaly fail.
Dock hare ju som varit ett helt ok lov ändå, mycket partande och annat roligt. De fyra arbetsdagarna under lovet, inspelningen hos Kjell alltså, var en trevlig framtidsinvestering och jag tror att slutresultatet kommer att bli grymt!
Idag blir det världens lugnaste dag tror jag. Skulle på släktkalas kl 3 men det skippas, den fysiska formen säger nej. Innebandymatch ikväll men jag tror jag avstår av samma skäl då. Jag har väl inte feber eller något men jag känner att mina ben inte riktigt bär mig idag. Inte över en endaste liten stock eller sten. Men det kommer att gå bättre att gå, så småningom.
Jag tror att saker har blivit lite för komplicerade, lite mer komplicerade än de kanske borde vara. Att skita i att tänka och bara känna är nog vad som borde göras ibland. Rädslan när man gör detta är ju dock att man inte vet vad man känner och att man skadar någon annan då känslorna byter riktning. Detta är dock inget som jag inte skulle klara av. Jag klarar nog av vad som hellst nu, har blivit "smärttålig" och insett att botten är nådd, och precis som Nils sa i sitt tal på nyårs, det kan ju faktiskt bara bli bättre.
Kommentarer
Postat av: Anonym
aah, nils nyårstal...
Postat av: esk
Innan nils nyårstal gick jag runt och kände mig ful, dum och var utan framtidstro. Jag var en vilsen vandrare. Men nils kraftiga stämma och hans förmåga att peka med hela handen fick mig att känna hopp.
Trackback